I måndags började vi åka lite sakta upp till stugan i Lappland.
Vi tog det lugnt och stannade mycket på både turistställen och loppisar.
I Alfta stannade vi på Lôka-gården som är en gammal Hälsingegård
som också är öppen så man kan få komma in.
Vi fick en bra guidning och fick se mycket och även lära oss lite nytt.
Extra intressant eftersom vi också bor i ett hus byggt vid samma tid som Lôka är,
alltså på 1700-talet, men gården är flyttad till sin nuvarande plats år 1840.
Här i köket vistades man för det mesta.
Vilken kaffepanna, undrar hur många koppar som går i den?
På bordet till vänster kan bordsskivan fällas upp och det blir då
ett ryggstöd på en stol med förvaring i sitsen.
Så fiffiga lösningar redan då!
Kärlhyllan är så fin med trätallrikar och stånka.
Tjusig vagga som ursprungligen fanns i prästgården och sen hamnade här.
På väg in i salen som har fina väggmålningar.
Här inne hölls husförhör för de närmsta torpen och gårdarna.
Fantastiskt att färgen håller än fast det är ca 170 år sedan den målades på väggen.
Idag målar vi ju om vart 20:e år ungefär...
Vantarna är stickade i tagel, varmt och skönt?
Gården från utsidan.
Det var ett kul besök med mycket historia som jag gillar.
Jag blir så fascinerad över hur folk levde och hade det.
Vilket slit för att överleva och ändå knogade man på och hade sina glädjeämnen och problem
precis som vi har i vår tid.
Allt fick ta sin tid och bara det fanns mat så överlevde man på något sätt.
Något att reflektera över för oss stressade nutids-människor kanske?
Här i vår lilla stuga finns inte så mycket att göra förutom att tänka, läsa och vila
så det ska jag göra nu i några dagar.
Ha det gott!
Kramar, Ann