Jag har ju en förkärlek för gamla saker och här kommer lite bilder på några klenoder.
Man undrar ju hur gamla dessa kan vara, saxen är gigantisk och ganska rostig men fin ändå.
De små är väl verktyg att klippa ljusveken med tror jag.
Den här täljda grenen fick bli hängare till några halsband.
Verkligen "ekologiskt" och återbruk på samma gång.
Det här är dörren till min dotters rum.
För några år sedan ville hon måla den vit, men då satte mamma stopp!
Den är så vacker som den är och det vore ju rena helgerånet att måla den, eller hur?
Innan rummet inreddes så var det en kallvind full med gamla kläder som hängde på linor i taket.
Spännande ställe när man var liten...
Gångjärnen på baksidan är av modell större.
Hoppas att ni alla får en trevlig vecka!
Kramelikram / Ann
Ohh vad härliga saker. Undrar om saxen är en skräddarsax kanske. Min morfar var det och jag har några såna efter honom. De andra är vekesaxar som du skrev. Dörren var de då tur att du satte stopp för så underbar. Gångjärnen är ju bara såå fina.
SvaraRaderaHa det gott
så ses vi snart
Kram Meta
Kanske det kan vara en skräddarsax! Ibland önskar jag att sakerna kunde tala och berätta lite om vad de varit med om. Jag tycker att historia är så intressant och vill alltid veta mer om gamla saker.
RaderaKramar, Ann
Härlig atmosfär hos dig. Den dörren går inte av för hackor med sin form, målningar och gångjärn. Är det en 1700-tals gård eller äldre?
SvaraRaderaKram
Anette
Tack! Vi vet inte exakt när huset är byggt men det är ombyggt 1825, så det borde vara någon gång på 1700-talet. Vi vet också att släkten funnits här på platsen redan på 1600-talet, men jag hoppas att jag kan hitta lite mer om gården någon gång när man får lite tid att forska i det. Kanske när man blir pensionär...
RaderaVi trivs iaf väldigt bra!
Kram, Ann
Det var tur du inte använde den stora saxen idag! Och som vanligt är jag så nöjd med klippningen!
SvaraRaderaMen vilken vacker dörr, och tur att du satte stopp för ny färg. Tror du att det är samma man som målat taket som dörren? Du måste visa takmålningarna också någon gång, kanske när ljuset återvänt.
Kramar /Cia
Kul att du är nöjd, det var trevligt att träffa dig idag! Min dotter säger samma sak som du om målningen på dörren nu när hon blivit äldre. Tur att du sa nej mamma! Det kan ju vara samma målare, jag vet inte. Det vore kul att veta lite mer och ibland önskar man att väggarna kunde tala, eller hur?
RaderaKram, Ann